Arbetsvälbefinnande genom servicedesign på Folkhälsan

Tiivistelmä

Vårt syfte är att utveckla arbetsvälbefinnande verktyg, baserat på Folkhälsans arbetsvälbefinnande ramverk, till stöd för arbete som främjar arbetsvälbefinnande på Folkhälsans olika juridiska enheter. Verktygen utvecklas tillsammans med användarna (medarbetare) och har för avsikt att främja arbetsglädje, motivation och engagemang. En ytterligare avsikt är att minska omsättningen på personal och locka nya arbetstagare till organisationen.

Hankkeen vastuuhenkilö

Mikaela Wiik

Tiedote

Arbetsvälbefinnande som organisationens drivkraft - att se behov och öka förståelsen för varandra.

Tiivistelmä

Syftet var att utveckla arbetsvälbefinnande verktyg, baserat på det tidigare utvecklade arbetsvälbefinnande ramverket där behov för att må bra på jobbet är det centrala. Verktygen utvecklades för att främja arbetsvälbefinnande ur ett medarbetarperspektiv i redan befintliga strukturer. Verktyg för medarbetarsamtal, teamutveckling och självreflektion utvecklades i dialog med medarbetare. Verktygen ska främja arbetsglädje, motivation och engagemang och kan användas oberoende av bransch.

Lähtökohdat

Enligt Folkhälsans uppdrag, att öka välbefinnande i samhället, är även medarbetarnas välbefinnande en viktig del av det. Folkhälsans strategi avser att främja samverkan inom organisationen och bekräfta betydelsen av samskapande och delaktighet. Servicedesign som angreppssätt för att främja arbetsvälbefinnande stöder värderingar och målsättningar inom organisationen väl. Laurea är en naturlig samarbetspart pga sin roll som ledande aktör inom servicedesignforskning och utbildning.

Kohderyhmät

Målgrupp: Folkhälsans 1400 anställda i sex olika juridiska enheter.
Projektgruppen: Åsa Rehn, Samfundet Folkhälsan. Anna Vilminko, Folkhälsans förbund rf. Karoliina Laaksoharju, Folkhälsan Utbildning. Catja Mantere, Folkhälsan Välfärd. Mikaela Wiik, projektledare, Samfundet Folkhälsan.
Övriga interna resurser: Folkhälsans förbund rf.: Saskia Halminen och Regina Strandberg. Anna Litonius, Folkhälsan Välfärd Ab

Menetelmät

I projektet har metoder från servicedesign anpassat till arbetsvälbefinnande kontext använts. Arbetsvälbefinnande-design (työhyvinvointimuotoilu) är en ny form av servicedesign (PAMU) och den användes genomgående i projektet, vilket är ett nytt närmande sätt på området. Utvecklandet av verktyg har skett i process och med hjälp av intervjuer och testande av prototyper. Detta kombinerat med genomgående medarbetarskapsperspektiv medförde en innovativ approach i arbetsvälbefinnande utveckling.

Vaikuttavuus

Projektet har framgångsrikt utvecklat användbara och behovsenliga verktyg eftersom utvecklingsprocessen baserat sig på medarbetarnas upplevelser. Processen visar att ramverket för arbetsvälbefinnande där medarbetarens behov är i centrum fungerar väl som utgångspunkt i utvecklandet av verktyg för att främja arbetsglädje, motivation och engagemang. Servicedesign som angreppssätt för att utveckla arbetsvälbefinnande visar att delaktighet skapar ett mervärde och underlättar integrering av verktyg.

Uutuusarvo ja sovellettavuus

Ramverket ”Ekosystem för arbetsvälbefinnande” har visat sig vara en fungerande bas för att utveckla verktyg på många olika områden i arbetslivet, allt från rekrytering, on-boardning och medarbetarsamtal till team- och självutveckling. Ramverket med fokus på medarbetarnas behov för arbetsvälbefinnande kan potentiellt användas som stöd för kommunikation och resursering för att främja arbetsvälbefinnande. Ramverkets styrka är att det lämpar sig för olika medarbetare i olika kontext och sammanhang.

Aineisto

Artikkeli Folket lehdessä Avaa

Artikel i Folket, personaltidning Avaa

Laurea artikkeli Työhyvinvointimuotoilu työhyvinvoinnin kehittämisen menetelmänä Avaa

Uutinen Laurea Avaa

Työhyvinvointi organisaation kannustimena. Työhyvinvointimuotoilu projekti Folkhälsanilla. Loppuraportti Avaa