Hälsofrämjande organisationer, individuellt välbefinnande och talangstatus: Modifierbara risk- och stödfaktorer samt evidensbaserade angreppssätt

Tiivistelmä

Forskningsprojektet är inriktat på psykiskt välbefinnande hos medarbetare inom den nordiska tillverkningsindustrin, och med speciellt fokus på den finska industrikontexten. Särskilt fokus läggs också på kopplingen mellan upplevt psykiskt välbefinnande hos personalen och olika Human Resources (HR)-praktiker, där speciellt organisationernas talent management (TM)-praktiker studeras. Modifierbara risk- och stödfaktorer identifieras och utvärderas för att kunna ge handfasta rekommendationer, konkreta metoder samt verktyg för hälsofrämjande insatser till utövare på fältet.

De teoretiska resultaten bidrar till forskningen om talent management-praktiker samt vilka effekter det för med sig på individnivå. Det tillägg som detta forskningsprojekt gör är att ge kunskap om hur talent management-praktiker och talangstatus påverkar medarbetares upplevda psykiska välbefinnande. Den praktiska nyttan av resultaten förväntas vara en utökad förståelse för hur talent management-praktiker påverkar medarbetares psykiska välbefinnande hos utövare på fältet, användning av nya evidensbaserade metoder och verktyg samt på lång sikt ökat välbefinnande hos medarbetare vilket sannolikt i sin tur leder till bättre effektivitet och lönsamhet i nordiska organisationer. Detta forskningsprojekt kan betraktas som ett pilotprojekt där ett välfungerande e-verktyg utarbetas i samarbete med några organisationer för att i ett senare skede kunna användas av många fler organisationer i Norden.

Hankkeen vastuuhenkilö

Janina Björk

Tiedote

Avhandling om sambandet mellan psykosociala faktorer och psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen

Tiivistelmä

Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan psykosociala faktorer och psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen, särskilt arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv, att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två aspekter av psykiskt välbefinnande, och att samla evidens för effektiviteten i interventioner fokuserade på att främja arbetsengagemang genom att utveckla arbetsplatsresurser nerifrån och upp. Avhandlingen består av fyra studier, Studie 1-3 är baserade på kvantitativt primärdata; Studie 4 är en översikt. Sammantaget visar resultaten av denna avhandling att ett system-orienterat tänkande behövs, där faktorer på flera nivåer beaktas i främjandet av psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen.

Lähtökohdat

Avhandlingen bygger på kunskap producerad i olika delområden inom psykologin, speciellt inom positiv organisationspsykologi. Även om olika psykologiska aspekter betonas inom olika delområden har alla psykologiska perspektiv gemensamt att de har ett individcentrerat angreppssätt. Därför drar denna avhandling nytta av den kunskap som finns inom hälsovetenskapliga discipliner också, speciellt arbetsplatshälsopromotion. Traditionellt fokus på brister bör utvidgas till fokus på potential.

Aineisto

I Studierna 1–3 användes intervjuenkätdata från två olika populationsbaserade, tvärsnittsstudier. Studierna 1 och 2 baserades på data från den upprepade Arbetsmiljöundersökningen i Finland (QWLS) insamlat år 2018. I Studie 3 användes data från den upprepade enkäten om arbetsförhållanden i Europa (EWCS) insamlat år 2015. Studie 4 var en systematisk översikt och meta-analys. Systematiska sökningar genomfördes i flera olika digitala
databaser. Inkluderade publikationer var från åren 2000–2020.

Menetelmät

QWLS 2018, EWCS 2015 (datainsamlingar). Analys: . Logistisk regressionsanalys (Oddskvoter, 95 % konfidensintervall) användes för att analysera data i Studie 1-2. I Studie 3 analyserades data med hjälp av multinivå regressionsmodellering. I Studie 4 genomfördes flera olika meta-analyser på sekundärdata.

Tulokset ja johtopäätökset

Över lag visar resultaten tydligt att ett systemorienterat arbetssätt behövs, där faktorer på flera nivåer beaktas i främjande av psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen. Resultaten visar också att forskningen behöver bredda det traditionella fokuset på riskfaktorer och negativa aspekter av psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen till att inkludera ett fokus på stödfaktorer och positiva aspekter. Användandet av ett integrativt perspektiv där positiv psykologi och hälsopromotion kombineras stöds.

Uutuusarvo ja sovellettavuus

Ett viktigt bidrag var att ett positivt samband mellan arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv kunde konstateras på europeisk nivå. Vidare var nivåer av arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv generellt sätt höga hos de studerade arbetstagarna i den finländska arbetslivskontexten. Medan detta stöder det fortsatta användandet av en universell arbetslivsmodell, pekar en del av resultaten på att modellen misslyckas med att främja ett jämställt arbetsliv.

Aineisto

Tiivistelmä Avaa