Työhyvinvoinnin palvelumuotoilu sosiaali- ja terveydenhuoltoalalla

Tiivistelmä

Vårt syfte är att skapa synergier i arbete som främjar arbetsvälbefinnande. I projektet strävar man till att identifiera medarbetarnas behov utgående ur deras erfarenheter och att skapa personas. Därutöver utnyttjas kunskap om medarbetarnas behov av stöd gällande arbetsvälbefinnande och faktorer som påverkar motivation/de-motivation. Genom medarbetarnas delaktighet strävar vi till att öka arbetsglädje, motivation och engagemang där medarbetaren är i centrum av utvecklingsarbetet.

Hankkeen vastuuhenkilö

Mikaela Wiik

Tiedote

Servicedesign för arbetsvälbefinnande inom social- och hälsovårdsektorn - Modell för Folkhälsan

Tiivistelmä

Projektets avsikt var att skapa synergier för att främja arbetsvälbefinnande. Behov identifierades utifrån medarbetarnas upplevelser /erfarenheter, personas skapades utifrån det. Kunskap om behov gällande arbetsvälbefinnande och faktorer som påverkar motivation, a-motivation användes. Projektets specifika målsättning var: ”Att skapa arbetsvälbefinnande personas, som en del av Folkhälsans arbetsvälbefinnandestrategi.” Medarbetarna var i centrum och resultatet avspeglar genuint deras upplevelser.

Lähtökohdat

I enlighet med Folkhälsans mission och vision som är att öka välbefinnande i samhället är medarbetarnas arbetsvälbefinnnade likaledes en viktig del av Folkhälsan verksamhet. Enligt Folkhälsans strategi har man valt att satsa på arbetsvälbefinnande genom att främja samverkan mellan de juridiska enheterna och bekräfta betydelsen av att avsätta tid på samskapande och delaktighet. Servicedesign som angreppssätt för att främja arbetsvälbefinnande stöder målsättningar i strategin på ett bra sätt.

Kohderyhmät

Målgrupp: Folkhälsans 1400 anställda från fem olika juridiska enheter i Svenskfinland.
Projektgruppen: Åsa Rehn, Samfundet Folkhälsan. Anna Litonius, Folkhälsan Välfärd. Karoliina Laaksoharju, Folkhälsan Utbildning. Catja Mantere, Folkhälsan Välfärd. Mikaela Wiik, projektledare, Samfundet Folkhälsan.
Övriga interna resurser: Folkhälsans förbund: Anna Vilminko, Saskia Halminen, Regina Strandberg.

Menetelmät

Som övergripande metod i detta projekt användes Service design anpassat till arbetsvälbefinnande, vilket är ett nytt närmande inom området. Data samlades in med kvalitativa intervjuer och analyserades enligt EBNIT metoden som fokuserar på att identifiera medarbetarnas upplevelser och erfarenheter i form av berättelser och kritiska incidenter. Detta kombinerat med ett medarbetarskapsperspektiv medförde en innovativ approach i arbetsvälbefinnande utveckling.

Vaikuttavuus

Processen var framgångsrik eftersom medarbetarnas upplevelser var i fokus och de inkluderades i utvecklingsarbetet. Processen visade att medarbetarna har ett behov att bli hörda och att aktivt få delta i utvecklingsarbete som syftar till att förbättra arbetsvardagen. Servicedesign är ett fungerande angreppsätt för att utveckla arbetsvälbefinnande och visar att delaktighet skapar ett mervärde. Via delaktighet känner medarbetaren ägarskap för resultatet vilket underlättar implementeringen.

Uutuusarvo ja sovellettavuus

Modellen över Folkhälsans ekosystem har många potentiella användningsområden, som sträcker sig från rekrytering och onboardning till team- och självutveckling. Modellen kan också användas som stöd för kommunikation, resursering och i förmansarbete för att främja arbetsvälbefinnande.

Aineisto

Uutinen työhyvinvointimuotoilu -palvelusta_kevät 2021 Avaa

Keskustelunavaus Entä jos työntekijät ratkaisisivat itse työhyvinvointiaan nakertavat asiat Avaa

Artikkeli 1 viestintä osana työhyvinvointimuotoilua Avaa

Artikkeli 2 Työntekijöiden osallistamisen tuplahyödyt työhyvinvointiin Avaa

Modell för arbetsvälbefinnande utifrån medarbetares upplevelser. Arbetsvälbefinnande servicedesign projekt på Folkhälsan
Februari – juni 2021 / Projektrapport Avaa